Att engagera medborgare i frågor som är viktiga och berör många kanske inte är så svårt. Se bara på den storm som ett avbrutet parkeringssamarbete i Motala Kommun utlöste. Andra frågor går, som så mycket annat medborgarna förbi och hanteras i samhällets lagstiftande församlingar och får långtgående konsekvenser för oss alla. I Motala är ett politiskt prioriterat mål en sund ekonomi och en god ekonomisk hushållning. I mål – och resursplanen ser vi att kommunen står inför mycket stora investeringar under de kommande åren. Enligt kommunens finansiella mål ska investeringar först finansieras med egna medel. Lånefinansierade investeringar måste vägas noggrant för att se vilka positiva effekter de skapar. Det ställer stora krav på politiska prioriteringar.
Välfärden är som bekant satt under stor press och stora utmaningar finns inom vård, skola, integration och trygghet för medborgarna. En stor del av välfärden är i Sverige en kommunal angelägenhet och det är i den kommunala verksamheten vi medborgare oftast möter välfärden. Vården och omsorgen kommer att dra ett tungt lass i framtiden eftersom befolkningen åldras, inte minst den kvarts miljon som beräknas ha demenssjukdomar år 2030.
Kommunerna har även ansvaret för skolan, i bästa fall det mest verksamma offentliga motmedlet mot segregation, utslagning och sociala orättvisor. Det är ingen högoddsare att lönekostnaderna inom offentlig sektor kommer att öka rejält på grund av den brist som kommer att uppstå med en förändrad demografi. Vi ser för övrigt redan problemen med sköterskebrist och överbeläggningar i vården. Redan nu skriker regionerna om att IVO: s granskningar bygger på krav som de omöjligt kan möta.
Att räkna ner syftar på ett av årets viktigaste lagförslag som läggs fram i form av en proposition den 14:e mars. ¨Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner¨ är kanske inte den mest spännande titeln för en rubrik i pressen, men ack så viktig för oss alla. Syftet med det nya lagförslaget som varit på tapeten sedan 2021 är att täppa till de kryphål som kommuner och regioner som inte lyckats få ihop sina budgetar utnyttjat. En kommun kan som bekant inte gå i konkurs och därför blir staten automatiskt ytterst ansvarig för misskötta ekonomier ute i kommunerna. Förslaget som bygger på en utredning av Clas Olsson lämnades till civilministern i september 2021.
Begreppet en god ekonomisk hushållning ersätts av en god kommunal hushållning (SOU 2021:75, regeringen). Här kommer att finnas regler för ekonomisk förvaltning på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt, ändamålsenlig verksamhet och hög effektivitet. Vidare krav på rullande tioåriga program där mål och riktlinjer ställs upp. Det nya förslaget innebär att de formella reglerna är mer detaljerade än dagens krav. Synnerliga skäl för att inte åtgärda ett negativt balanskravsresultat tas bort.
Det här kommer att påverka revisionen i kommunerna, den löpande ekonomiska uppföljningen som behöver bli tydligare och förslaget kommer se till att den ekonomiska uppföljningen blir ett tydligare styrinstrument.
Ett ganska oansenligt förslag för gemene man kommer att påverka verkligheten ute i skolorna, i förvaltningarna, i omsorgen och påverka de resurser våra folkvalda har att effektivt förvalta. En fråga som berör alla medborgare är det förvånansvärt tyst om. En levande demokrati förutsätter ett brytande av åsikter i offentligheten. Det är upp till politikerna att ta tag i den och visa upp sig nu.