God morgon! Har vi alla blivit idioter? Eller är det bara svårt att räkna till etthundrafemtiotusen miljoner. Ja, det är vad buset sägs omsätta i vårt vackra land. Att göra saker och ting för egen vinnings skull är så omfattande att vi inte ens låter vård, skola och omsorg vara ifred. Att smaka på ordet assistansfusk är en bisarr lek med språket. Att assistera någon betyder att bistå, lindra, mildra, hjälpa, underlätta, stötta, stödja och medverka m.m. Att fuska med det här måste vara det lägsta man kan komma som medmänniska. Eller att ens komma på tanken att omsorgen om våra gamla kan mätas på samma sätt som att förpacka skumtomtar. Vi är nog trots allt idioter som låter det ske med allt från våra skolbarn, via botandet av sjukdomar till omsorg om våra gamla. Är vi människor på väg att tappa bort tron på att vi är beroende av varandra eller är vi enkla offer för trollkonton som vill göra oss till idioter?

När mördarna nu rekryteras i koltåldern och vi fortsätter med att skrika på längre straff ekar mångas rop på skola – socialtjänst – föräldraansvar- segregation och bostadspolitik ihåligt för döva öron. Öron som sitter på de som envist jagar ormens svans och låter huvudet vara ifred. Ett huvud som nu omhuldas av världens härskare som ser profiten som enda drivkraft i världen och låter människovärdet komma på undantag. Och allt för många idioter tittar på. De största idioterna tittar just nu på KRY som är polisanmälda för bedrägeri och fusk i tre regioner. Regionernas nota för nätläkare är nu tusen miljoner kronor per år. Då är det lite idiotiskt att utnämna en VD från KRY till vår egen DOGE. Effektivt!

I det antika Aten var det privata livet ¨idiotiskt¨. Det bestod av människor som inte deltog i politiken, de som likt slavar och kvinnor var berövade en röst i styret av de gemensamma angelägenheterna. De medborgare som frivilligt sällade sig till denna skara, och prioriterade sina privata intressen framför det offentliga intresset betraktades som IDIOTES. Idag får många delta, men samtidigt pågår en förvandling av gemensamma värden till privata värden i många demokratiska länder. Vi har blivit humankapital och ett sorgligt humankapitel i vår moderna historia.

Idag en liten undran från en stor skald.

EN LITEN KONSTNÄR

Vinden är vresig, kölden sträng:
Var god mot en liten stalledräng!
Ty önskar han något för egen del
är det bara ett Magdeburgerspel.

Det skulle han fingra små visor på
som skulle all socknen med häpnad slå.
Och folk skulle färdas i mil och mer
att höra hans handklavér.

Vresig är vinden, kölden sträng:
Han kröker ihop sej, vår stalledräng.
Dock snart ska han sitta i höghet stor
och knäppa på knappar av pärlemor.

Då blir det att säja vid kvarn och kross:
En märklig man! – En bekant till oss.
Han gick här och frös precis som vi.
– Ett stort geni!

Så kunde det falla ibland ett ord.
– Fastän luft är luft och jord är jord
så att troligt är att vår stalledräng.
Fryser sej stel i kölden sträng.

Fryser sej fast – precis som vi,
och aldrig blir stor och berömd och fri.
Utan bara får gå där-dag efter dag,
Som vi, med förgrämda anletsdrag.

Nils Ferlin