I kommunens nya Mål – och Resursplan konstateras att en långsiktig finansiell analys visar på ett behov av att i snitt minska kommunens kostnader med 1,3% per år fram till 2031 för att undvika skattehöjningar. Att undvika skattehöjningar är viktigt eftersom det kan bli knivigt att locka folk till att bosätta sig i en kommun som höjer skatten. Kommunens intäkter utgörs av den kommunalskatt vi invånare betalar på våra arbetsinkomster, statsbidrag och avgifter för kommunal service.
Kostnaderna för äldreomsorgen förväntas öka med 30% fram till 2031 och är den enskilt största kostnadsökningen för kommunen. Det konstateras även att kommunens investeringsplaner i hög grad överstiger de beräknade demografiska investeringsbehov som borde föreligga på grund av befolkningens sammansättning och utveckling. Den stora investeringsvolymen beror främst på statusen på befintliga lokaler och nybyggnation av fritids och idrottsanläggningar.
Vi vet att en ny simhall ligger och väntar på ett positivt Lalandiabesked och att tillväxten i form av ökade skatteintäkter på grund av förväntad konjunktur är begränsad de närmaste åren. Idag råder i princip stopp för nybyggnation av bostäder på grund av det ekonomiska läget. Vad som händer med statsbidragen är oklart, men med upprustningen av försvaret, polis och rättsväsendets behov och en pågående vårdkris kan kommunerna nog inte vänta sig för mycket. Det är en realitet och ingen vild gissning.
Den nya budgeten i Motala har ett sänkt resultatmål till 1% i överskott och effektiviseringar motsvarande 60 miljoner finns inarbetade i förslaget. De av kommunfullmäktiges antagna finansiella delmålen för resultat, soliditet och lån/räntekostnaders andel av skatter och bidrag behöver revideras och just nu pågår arbetet med att anpassa både mål och målnivåer.
Budgeterat resultat för 2023 uppgår till 1% av skatter och bidrag (29,1 mnkr). Det finns ingen säkerhetsmarginal för variationer i skatteintäkt och inflation. Skatteintäkterna för 2023 är beräknade till 2 194,4 mnkr och generella statsbidrag och utjämning till 822,4 mnkr. Verksamhetens nettokostnad 2 817,7 mnkr och avskrivningar 160 mnkr. Det här ger ett överskott på 29,1 mnkr efter finans. Räntekostnaderna är budgeterade till 15 mnkr för 2023 och kommer enligt planen att öka till 27 resp 30 mnkr enligt planen för 2024 och 2025.
I Motala används en resursfördelningsmodell som är beslutad av kommunfullmäktige. I den kompenseras nämnderna för löne och prishöjningar samt för volym. Bildningsnämnden har för år 2023 fått 76,2 + 7, mnkr i kompensation, men får samtidigt ett effektiviseringskrav på 12,5 mnkr. Kommer hela effektiviseringen att ske i den administrativa överbyggnaden eller är det återigen barnen som får betala? Socialnämnden får 72,1+19,7mnkr, men får samtidigt ett effektiviseringskrav på 16,7 mnkr. Här infinner sig givetvis ytterligare frågor? Är de senaste årens revisionskritik ett resultat av för snålt tilltagen budget eller har behoven av lagstadgat stöd ökat utöver budgeterad volym?
I sannerligen ingen lätt ekvation att få ihop för våra folkvalda. Effektiviseringar är alltid lätta att plita ner på papper. I verkligheten handlar det om att göra sig av med personal, förändra organisationen, införa nya arbetssätt, sälja in det till personalen och förhandla med de fackliga organisationerna. Att göra det här samtidigt som resultatmålen ligger kvar är nog en tuff utmaning. En skola att lita på ……. En omsorg att lita på …… Tillgänglighet och inflytande…… Miljömässigt hållbar…… o.s.v
Fortsättning följer!