𝐈 𝐞𝐧 𝐭𝐢𝐝 𝐝𝐚̈𝐫 𝐯𝐚̊𝐫𝐝 𝐨𝐜𝐡 𝐨𝐦𝐬𝐨𝐫𝐠 𝐬𝐭𝐚̊𝐫 𝐢 𝐜𝐞𝐧𝐭𝐫𝐮𝐦 𝐟𝐨̈𝐫 𝐬𝐚𝐦𝐡𝐚̈𝐥𝐥𝐬𝐝𝐞𝐛𝐚𝐭𝐭𝐞𝐧, 𝐚̈𝐫 𝐝𝐞𝐭 𝐝𝐚𝐠𝐬 𝐚𝐭𝐭 𝐠𝐫𝐚𝐧𝐬𝐤𝐚 𝐝𝐞 𝐝𝐨𝐥𝐝𝐚 𝐦𝐞𝐤𝐚𝐧𝐢𝐬𝐦𝐞𝐫 𝐬𝐨𝐦 𝐟𝐨𝐫𝐦𝐚𝐫 𝐯𝐚̊𝐫 𝐯𝐚̈𝐥𝐟𝐚̈𝐫𝐝. 𝐌𝐞𝐝 𝐞𝐧 𝐤𝐫𝐲𝐦𝐩𝐚𝐧𝐝𝐞 𝐨𝐟𝐟𝐞𝐧𝐭𝐥𝐢𝐠 𝐬𝐞𝐤𝐭𝐨𝐫 𝐨𝐜𝐡 𝐞𝐧 𝐯𝐚̈𝐱𝐚𝐧𝐝𝐞 𝐩𝐫𝐢𝐯𝐚𝐭 𝐯𝐚̈𝐥𝐟𝐚̈𝐫𝐝, 𝐬𝐭𝐚̈𝐥𝐥𝐬 𝐯𝐢 𝐢𝐧𝐟𝐨̈𝐫 𝐞𝐧 𝐫𝐚𝐝 𝐮𝐭𝐦𝐚𝐧𝐢𝐧𝐠𝐚𝐫 𝐬𝐨𝐦 𝐡𝐨𝐭𝐚𝐫 𝐚𝐭𝐭 𝐮𝐧𝐝𝐞𝐫𝐠𝐫𝐚̈𝐯𝐚 𝐠𝐫𝐮𝐧𝐝𝐩𝐞𝐥𝐚𝐫𝐧𝐚 𝐢 𝐯𝐚̊𝐫𝐭 𝐬𝐚𝐦𝐡𝐚̈𝐥𝐥𝐞. 𝐇𝐮𝐫 𝐡𝐚𝐫 𝐧𝐲𝐥𝐢𝐛𝐞𝐫𝐚𝐥𝐢𝐬𝐦𝐞𝐧 𝐩𝐚̊𝐯𝐞𝐫𝐤𝐚𝐭 𝐫𝐞𝐬𝐮𝐫𝐬𝐞𝐫𝐧𝐚 𝐭𝐢𝐥𝐥 𝐯𝐚̊𝐫𝐝 𝐨𝐜𝐡 𝐨𝐦𝐬𝐨𝐫𝐠? 𝐕𝐢𝐥𝐤𝐚 𝐤𝐨𝐧𝐬𝐞𝐤𝐯𝐞𝐧𝐬𝐞𝐫 𝐟𝐚̊𝐫 𝐩𝐫𝐢𝐯𝐚𝐭𝐢𝐬𝐞𝐫𝐢𝐧𝐠 𝐨𝐜𝐡 𝐚𝐧𝐝𝐫𝐚 𝐛𝐞𝐬𝐥𝐮𝐭 𝐟𝐨̈𝐫 𝐝𝐞 𝐦𝐞𝐬𝐭 𝐬𝐚̊𝐫𝐛𝐚𝐫𝐚? 𝐈 𝐞𝐧 𝐬𝐞𝐫𝐢𝐞 𝐚𝐯 𝐢𝐧𝐥𝐚̈𝐠𝐠 𝐤𝐨𝐦𝐦𝐞𝐫 𝐯𝐢 𝐚𝐭𝐭 𝐮𝐧𝐝𝐞𝐫𝐬𝐨̈𝐤𝐚 𝐨𝐜𝐡 𝐛𝐞𝐥𝐲𝐬𝐚 𝐭𝐢𝐥𝐥𝐬𝐭𝐚̊𝐧𝐝𝐞𝐭 𝐢 𝐯𝐚̊𝐫𝐝𝐞𝐧 𝐨𝐜𝐡 𝐨𝐦𝐬𝐨𝐫𝐠𝐞𝐧 𝐚𝐯 𝐯𝐚̊𝐫𝐚 𝐚̈𝐥𝐝𝐫𝐞.
Att vård och omsorg är en viktig fråga undgår nog ingen som är insatt i och deltar i samhällsdebatten. Förutom att vi alla blir äldre och som en konsekvens av det, tar med oss åldrandets sjukdomar till alla de utmaningar som samhället har att lösa inför framtiden påverkas samhället av ett antal andra faktorer.
Offentlig sektors andel av BNP har stadigt krympt sedan nyliberalismen gjorde sitt intrång i den svenska politiken. Försök görs visserligen ständigt för att dölja hur mycket resurser i form av pengar som egentligen försvunnit. Det vanligaste är att glömma bort inflationen och den politiker som inte gav en ökning av anslagen med minst inflationen minskade alltså stödet till vård, skola och omsorg. Motargumentet lyder oftast att påståendet inte stämmer ¨förra året satsade vi 100 miljoner på…¨. I själva verket har vi genom medvetna politiska beslut skalat bort tusentals miljarder om vi räknar som andel av BNP. Ett annat sätt att ¨luras¨ är att använda procenttricket. Ett trick som över många år har flyttat resurser från det offentliga till privat konsumtion. Problemet är bara att den konsumtionen inte kommer alla till del på samma sätt.
Samtidigt har privatiseringen av välfärden inneburit att en privat välfärdssektor vuxit i det svenska samhället. Ett samhälle som förutom 45 dollarmiljardärer och 575 000 dollarmiljonärer (2023) kan ståta med en välfärd där utförarna bland annat ägs av riskkapitalister och offshorebolag och som även har fått kriminella att ta stora bitar av välfärdskakan. Ett skattesystem som konsekvent satsat på dem som äger, har även eroderat en stor del av sammanhållningen och retoriken från populister polariserar samhällsdebatten.
I och med införandet av marknadstänk i de här verksamheterna, ökar behovet av kontroll och övervakning samtidigt som nya managementteorier omfamnats av allt från regeringsföreträdare till kommunpolitiker. Det här innebär att en ökad administrativ överbyggnad tvingar oss att betala för flera strateger, evenemangs och verksamhetsutvecklare samtidigt som många anställda i kärnverksamheterna går på knä eller slutar. En annan gren som utövas kommunalt är bolagisering i form av politiker och tjänstemäns försök att leka näringsliv med katastrofala följder för offentlig ekonomi som följd.
Till den här bilden ska läggas behovet av miljö-och klimatsatsningar i offentlig regi, ökade försvarsanslag och kampen mot brottslighet.
Med andra ord finns det ett antal självförvållade orsaker till att saker och ting inte fungerar som det borde. Vi Granskar kommer i ett antal inlägg beskriva status och de utmaningar vi har framför oss inom vård och omsorg om våra äldre både lokalt och nationellt.
Fortsättning följer!